Titta nu: "L'Envol" med Katherine Choong
Katherine Choong, den första schweiziska kvinnan att klĂ€ttra en 9a-led, letar efter en ny utmaning. Denna utmaning kallas «Fly», Ă€r 550 meter lĂ„ng, bestĂ„r av 20 replĂ€ngder â de tre svĂ„raste Ă€r graderade 8b, 8c och 8b+ â och ligger i Lauterbrunnendalen i Schweiz. Katherines film «L'envol» visar idrottaren klĂ€ttra pĂ„ sin mentala och fysiska grĂ€ns, och de utmaningar och lyckliga stunder som ett replag med sin egen partner innebĂ€r.
En personlig rapportÂ
Efter att ha klĂ€ttrat i cirka tjugo Ă„r pĂ„ enpitchleder och i tĂ€vlingar, behövde jag nya utmaningar. DĂ€rför började jag 2021 att ta mig an nĂ„gra svĂ„ra stora flerpitchleder. Ă r 2023, efter att ha klĂ€ttrat flera av dem, inklusive âHattori Hanzoâ 8b+ max (280 meter) och â6.4 Sekundenâ 8b+ max (170 meter) kĂ€nde jag mig redo att slutligen försöka det omöjliga: Flyga.Â
Se filmen:
Katherine Choong försöker klĂ€ttra flerpitchleden Fly (8c, 550m) i Lauterbrunnen-dalen, Schweiz.Â
Det jag gillar med bergsklĂ€ttring Ă€r att det inte finns utrymme för tĂ€vling. Utmaningen Ă€r bara att tĂ€vla mot sig sjĂ€lv och gĂ„ den extra milen. Att kĂ€nna att din kropp och ditt sinne Ă€r i perfekt harmoni för att uppnĂ„ bedrifter du aldrig trodde du skulle klara av. Det behovet att dra pĂ„ resurser du inte visste att du hade, att hitta lösningar pĂ„ de komplexa problem som berget kastar upp och att fortsĂ€tta tro nĂ€r inget lĂ€ngre verkar möjligt. NĂ€r spelet kommer sĂ„ nĂ€ra grĂ€nserna för vĂ„r prestation, Ă€r det framför allt stödet frĂ„n din partner som gör att du nĂ„r toppen. Ăventyret som upplevs tillsammans, kĂ€nslor som rĂ€dsla och tvivel men ocksĂ„ glĂ€dje; ögonblicken av samhörighet och sjĂ€lvförbĂ€ttring, binder er samman pĂ„ ett mycket speciellt sĂ€tt och fyller ditt minne med oförglömliga stunder. Jag kĂ€nner mig aldrig ensam i min utmaning vilket Ă€r anledningen till att jag för detta projekt behövde den person jag litade mest pĂ„, min partner Jim Zimmerman.
NÀr jag vaknade bad min utmattade kropp mig att ge upp. Tvivlet satte sig. För ett ögonblick kÀnde jag en stark lust att ge upp. Men Jim hittade orden för att stödja mig och ge mig styrkan att ge allt jag hade. Jag försökte pÄ cruxet för första gÄngen (19:e replÀngden 8c) och jag föll vid den första svÄra sektionen. Ingen panik, jag hade fortfarande lite styrka kvar för ett sista försök. Jag gick in i min bubbla för en timmes vila, blev av med pressen som tyngde mig och Äterfick mitt sjÀlvförtroende. NÀr jag började pÄ den replÀngden igen, sÄ fort jag gjorde de allra första rörelserna, försvann rÀdslan. Det var bara vÀggen och jag. Jag passerade det första cruxet men jag kunde kÀnna mina armar vara pÄ vÀg att explodera. Jag fortsatte, kÀmpade mot lusten att slÀppa taget vid varje rörelse, skakade ut mina armar efter varje grepp. Jag befann mig vid det sista cruxet, nÄgra meter frÄn standplatsen. Min tro pÄ det var sÄ stark, jag kÀnde Jims uppmuntrande ord, jag gav allt jag hade kvar... Och jag föll, en quickdraw frÄn standplatsen. Besvikelsen och frustrationen över att ha kommit sÄ nÀra mitt mÄl, men misslyckats, var enorm. De följande veckorna öste regnet ner över Schweiz, vilket lÀmnade mig ingen möjlighet att försöka igen.
NÀr klÀttring kÀnns som att flyga.
NÀr klÀttring kÀnns som att flyga.
Jag kĂ€nner att jag mĂ„ste acceptera möjligheten att jag inte kommer att kunna slutföra mitt projekt i Ă„r. Kanske kommer jag aldrig att göra det? NĂ€r jag kliver ut ur min komfortzon och ger mig ut pĂ„ en âomöjligâ utmaning, gör rĂ€dslan för att misslyckas ibland att jag förlorar förtroendet för mina förmĂ„gor, en kĂ€nsla av sĂ„rbarhet fĂ„r mig att ifrĂ„gasĂ€tta meningen med det jag gör. Varför investera sĂ„ mycket tid och energi och Ă€ndĂ„ inte âta hem trofĂ©nâ? Denna lilla röst smyger sig in i mitt sinne: Har jag satt ribban för högt? Har jag tillrĂ€ckliga resurser?
Att pĂ„börja ett svĂ„rt projekt Ă€r ibland en komplicerad process som fĂ„r dig att utforska dina kĂ€nslor. SĂ€ttet jag hanterar denna press Ă€r att ha i Ă„tanke att, i slutĂ€ndan, oavsett om jag klĂ€ttrar eller inte, gör jag detta för att klĂ€ttring gör mig lycklig. Och sedan Ă€r magin med ett projekt, den verkliga utmaningen, nĂ€r du inte Ă€r sĂ€ker pĂ„ om du kan göra det i förvĂ€g, nĂ€r det till och med verkar omöjligt till en början. Denna vĂ€g har lĂ€rt mig att hantera frustrationen av att inte alltid uppnĂ„ mitt mĂ„l snabbt och att behĂ„lla mitt sjĂ€lvförtroende. FramgĂ„ngen med detta projekt Ă€r framför allt att jag har blivit utmanad, har stĂ€rkt bandet med min partner genom otroliga minnen, och jag har haft mycket roligt. SĂ„ jag kommer tillbaka! Â
Ett stort tack till min partner Jim. Utan honom hade ingenting varit möjligt. Till Nicolas Falquet för att ha klĂ€ttrat meter efter meter för att fĂ„nga vĂ„ra Ă€ventyr, till mina sponsorer och till öppnarna av dessa 3 exceptionella leder (Roger SchĂ€li, Michel Pitelka, Markus Iff, Bernd Rathmayr, MĂ€x Grossman, Stephan Eder och Matthias Trottmann).Â